Av Annette Rosengren
Sergels torg, Stockholm, den 30 okt 2021 lästes alla namnen upp
I Belarus en timmes flygresa från Stockholm finns nu 831 politiska fångar efter presidentvalet i augusti 2020. Uppgifterna kommer från den stora, kända belarusiska medborgarrättsorga- nisationen Viasna, som lyckats ha kvar viss verksamhet i landet.
Datumet för torgmanifestationen är vald därför att lördagen 29 oktober inträffar Poeternas natt, den belarusiska minnesdagen efter natten den 29 oktober 1937 när 100 av Belarus främsta kulturarbetare sköts till döds i Korapatyskogen strax utanför Minsk. Kropparna placerades i en massgrav. Idag har anhöriga och andra ur civilsamhället skapat många gravmonument på platsen. Själv besökte jag Korapaty 2018 och
har starka minnen av det.
Här ett kort citat från uppläsningen av namnen på dem som fängslats och längden på deras fängelsestraff:
Tatiana Zviarko, 1 1⁄2 år, Andrej Zvanarou, 2 år, Aliaksandr Zuk, 1 1⁄2 år, Ivan Zubku, 3 år, Natalia Zubarava, 1 1⁄2 år, Maksim Znak, 10 år, Maksim Zinevich, 4 år, Ivan Zianko, 5 år
Men nu är det 2021 och Belarus håller nästan tusen politiska fångar fängslade. Under två timmar mitt på lördagen läser belarusier i Sverige upp alla namnen. Många är dömda, de senast gripna sitter i häkte1.
Allt relaterar till det fejkade valresultatet i augusti 2020. Folket ville ha bort president Lukasjenka, som haft makten i landet sedan 1994. Fredliga protestdemonstrationer i många städer har mötts med öppet våld. Belarus har blivit en omfattande våldsdiktatur med överfulla fängelser och häkten, utbredd tortyr och dödsmisshandel, och civilsamhällets organisationer har utplånats. Det finns exempelvis inte längre några oberoende organisationer som arbetar för att rädda värdefull ekologisk natur, inga klimatorganisationer, inget oberoende journalistförbund, inget Belarusiska Pen, inget oberoende författarförbund och så vidare. Allt är förklarat olagligt och organisationernas bankkonton, lokaler och tillhörigheter är tagna i beslag, stängda eller plomberade. Det går inte komma in i de lokaler där dessa organisationer arbetade och verkade tidigare. Ansvariga för de oberoende media som tidigare fanns vid sidan av statliga media (och som drevs med små resurser bland annat med stöd från Polen), är fängslade och de fria medierna stängda. Belarusier har inte längre tillåtelse att resa ut från landet.
300 000 belarusier har flytt landet sedan hösten 2020, de flesta är välutbildade och
har ofta varit verksamma inom media, it och kultur. Merparten befinner sig i Ukraina, Litauen och Polen, där de i regel får tillfälliga uppehållstillstånd.
EU har protesterat mot våldsdiktaturen och en del sanktioner har införts. Men mycket handel och företagande fortsätter som förut. EU:s stöd till ett fritt Belarus är lamt.
För några år sedan hade Sverige visumlättnader för medborgare från Belarus. Inte nu längre. Undantag görs dock, exempelvis för belarusiska idrottare, men inte för belarusiska kulturarbetare, vilket kulturarbetarorganisationer har protesterat mot hos Sveriges kultur- och idrottsminister. Enligt Migrationsverkets statistik för 2021 har 96 belarusiska medborgare sökt asyl i Sverige under under året. Det är inte mycket. Sverige borde införa visumlättnader. Det betyder inte att alla belarusier kommer att söka asyl – och vi ska inte tro att alla vill bo i Sverige – men det skulle ge belarusier möjligheter att andas ett tag och erbjuda de som verkligen behöver skydd en säker flyktväg.
Lästips:
Nydahl Mikael & Börjel Ida (red.) 2021, Ett år i Belarus. Röster inifrån en folkresning, Bokförlaget Atlas. En antologi med texter av 14 belarusiska författare, som alla handlar om protesterna i Belarus.
1 Se http://prisoners.spring96.org/en för en fullständig lista på namnen.
