Att försvara människorättsförsvarare

Şoreş Deniz Tuğrul, advokat och människorättsförsvarare
Översättning Linn Hansén

I Turkiet upprätthålls just nu ett rättsvidrigt styre med hjälp av rättsliga medel. En väldig konservativ våg sveper över landet, och den resurs­starka regimen växer sig allt starkare. I kampen för mänskliga rättigheter och frihet från auktoritärt förtryck är advokater en av de yrkesgrupper som riskerar sina liv. Advokater som i sitt arbete tillämpar grundläggande fri- och rättigheter utsätts för påtryckningar från den turkiska staten och dess lagstiftande och dömande organ. Det kan till exempel handla om att ställas inför opå­kallade utredningar eller rättsprocesser, både i sin roll som advokat och som individ som strider för mänskliga rättigheter.

Juridiska och andra konsekvenser av politiska undantagstillstånd

Människorättsförsvarare kategoriseras och risk­­bedöms av den turkiska staten utifrån vilka frågor de driver och vilka yrkesgrupper de tillhör. Med hänvisning till de politiskt motiverade undantagstillstånd som regelbundet utropas i Turkiet har tiotusentals medborgare ur olika sociala och ekonomiska skikt sparkats från sina arbeten och frihetsberövats, trots att det inte gått att leda i bevis att de varit inblandade i de våldshandlingar de anklagas för. Rätten till en oavhängig och opartisk rättegång kränks regelbundet, med hänvisning till att den åtalade ska ha ”utövat terrorism”, ”spridit propaganda för” eller ”har kopplingar till” en terrororganisation.

Människorättsförsvarare kategoriseras och risk­­bedöms av den turkiska staten utifrån vilka frågor de driver och vilka yrkesgrupper de tillhör. Med hänvisning till de politiskt motiverade undantagstillstånd som regelbundet utropas i Turkiet har tiotusentals medborgare ur olika sociala och ekonomiska skikt sparkats från sina arbeten och frihetsberövats, trots att det inte gått att leda i bevis att de varit inblandade i de våldshandlingar de anklagas för. Rätten till en oavhängig och opartisk rättegång kränks regelbundet, med hänvisning till att den åtalade ska ha ”utövat terrorism”, ”spridit propaganda för” eller ”har kopplingar till” en terrororganisation.

I och med att styret blivit alltmer auktoritärt, har trycket på landets advokater ökat. Efter kuppförsöket den 15 juli 2016 åtalades allt som allt 1 546 advokater under åren 2016 – 2020. 665 advokater greps, och 441 dömdes till sammanlagt 2 728 års fängelse. Ordförandena för advokatsamfund i sju provinser greps. Det undantagstillstånd som infördes efter kuppförsöket slog hårt mot advokatsamfund och föreningar, och 34 sammanslutningar i 20 olika städer tvingades stänga.

Den kurdiska kamp som förs i de östra och sydöstra delarna av landet, inte minst av HDP (Folkets demokratiska parti) och av utom­parlamentariska organisationer, får utstå hårt tryck från den auktoritära regimen. I dessa delar av landet utsätts människorättsför­svarare i särskilt hög grad för kränkningar. Som en konse­kvens av den politiska situationen är advokatkåren en av de mest utsatta yrkes­grupperna. Sedan 2010 frihetsberövas och utsätts advokater i allt högre grad för olika typer av utredningar, många gånger riktade mot kollektiv av kritiska advokater.

2018 väcktes åtal mot sex advokater som i ett pressmeddelande adresserat det faktum att deras kollegor – som anklagades för att ha på­verkat rättvisans gång – gripits av polis i sina hem i Antalya och hållits frihetsberövade i fyra månader utan att något åtal väckts. Den 12 mars 2020 greps 30 advokater från byråer i städerna Diyarbakır, Urfa, Siirt och Mardin i samband med razzior mot deras hem och arbetsplatser. De åtalades för att sprida propaganda för en terrororganisation.

Tahir Elci, dåvarande ordförande för Diyar­bakırs advo­katsamfund, angreps hårt i medierna efter att ha uppmärksammat allvarliga kränk­ningar av de mänskliga rättigheterna och dödsfall i samband med utegångs­förbuden i städerna Cizre, Sur, Silopi och Nusaybin. Han sköts till döds under en presskonferens framför en minaret den 28 november 2015. Minareten hade förstörts under en sammandrabbning mellan kurdiska styrkor och säkerhetspolisen, och under presskonferensen lyftes krav på att kulturarvsskydda byggnaden. Rättegången efter mordet på Elci hölls först fem år senare. Ordförande i advokat­samfund runtom i landet nekades tillträde till salen, och vissa av dem hölls under uppsikt av kravallpolis.

Diyarbakırs advokatsamfund anordnade under en period återkommande minnesstunder för Elci. Under en sådan anföll den 1 mars 2019 en grupp på 7 – 8 personer samfundets ord­förande, dess chefer, advokater och övriga anställda. Efter attacken gick 55 andra samfund ut till stöd för Diyarbakır, och skrev bland annat: ”Vi betraktar detta som en överlagd och organiserad attack mot alla samfund och mot vårt yrke som sådant.” Inrikesminister Süleyman Soylu gav sig 2019 på samma samfund, och anklagade dem för att vara ”talespersoner för en terrororganisation”. Samfundet replikerade att det varken fanns bevisning eller sanning bakom Soylus ord: ”Ministerns förtal väcker oro för våra kollegors liv, och för advokaters fria ut­övande av sitt yrke.” Advokater verkar alltså inte bara under påtryckningar från rätts­väsendet, utan utsätts också för trakasserier och förföljelse från själva regeringen.

Advokatyrket har blivit svårt och farligt

Inte minst på senare år har advokatsam­fundens uttalanden och rapporter, liksom deras kamp mot tortyr, försvinnanden i häktet, våld mot kvinnor och flyktingar, och för HBTQI+-rättigheter och mot korruption vid tillsättandet av politiska poster, gjort dem till måltavlor. Droppen som fick bägaren att rinna över var när advokatsamfunden i Istanbul, Izmir, Ankara och Diyarbakır gick samman i ett fördömande av ett uttalande från direktoratet för religiösa frågor gällande HBTQI-communityt, som de ansåg bröt mot konstitutionens sekularitets­princip. Den turk­iska åklagarmyndigheten mötte detta med en stämningsansökan mot cheferna för Ankaras och Diyarbakırs advokatsamfund. Advokater som åtar sig att försvara individer anklagade för brott såsom medlemskap i en terrororganisation, propa­ganda för en sådan organisation eller medhjälp till terrorbrott, behandlas mot bakgrund av den nya antiterrorlagstiftningen som skyldiga till det brott klienten tillskrivs. Till följd av detta stoppas de från att göra fängelse­besök eller delta vid polis- och åklagar­­förhör. Högsta domstolen har reagerat på detta, och slagit fast att det är brottsligt att jäm­ställa jurister med deras klienter. I beslutet från Högsta domstolen står det: ”Att försvara en terro­rorganisation ingår i vad som räknas som god advokatsed, och är inte förbjudet enligt lag. Advokater vars klienter anklagas för att skydda en terrororganisation och dess medlemmar kan inte beskyllas för att uppvigla sina klienter till olagliga handlingar mot säkerhetsstyrkor eller rättsliga myndigheter. Snarare handlar det om att de tillvaratar klientens individuella rättigheter.” Principen är alltså lagstadgad. Men i och med de lagändringar som gjorts de senaste åren har advokater godtyckligt för­bjudits att föra sina klienters talan i vissa ärenden, och en praxis som kränker rätten att träffa sina klienter i enskildhet har blivit alltmer utbredd.

Advokatsamfunden angrips genom ny lag

2020 lade den turkiska regeringen fram ett lagförslag om att etablera alternativa advo­kat­samfund i syfte att kväsa de opposition­ella samfund som inte står bakom regeringen poli­tiskt. Detta fick majoriteten av de turk­iska advokatsamfunden att gå ut i protest. Över 50 ordföranden för samfund runtom i landet marscherade gemensamt till Ankara. De släpptes dock inte in i staden, utan hölls av en polisblockad i Ankaras utkanter i flera dagar. Efter dessa aktioner inleddes utredningar mot ordförandena, samfunden och deras medlemmar, där de anklagades för att genom sittstrejker och pressmeddelanden ha brutit mot de lagar som reglerar offentliga sammankomster, och för att ha skadat allmän egendom. Trots protesterna infördes den nya lagen. När man på många håll i landet inte lyckades få tillräckligt många att ansluta sig till de nybildade samfunden, spreds nyheten att advokater verksamma i offentlig sektor skulle tvångsanslutas till dessa, under hot om avsked. Advokater som deltog i protesterna fråntogs systematiskt sina rättig­heter att verka som experter och medlare.

Advokater dömda till socialt dödsstraff

En ytterligare inskränkning av advokaters yrkes­­verksamhet är att regimkritiska studenter som avslutat juristutbildningen inte får ut sina legitimationer, med hänvisning till utredningar och stämningar som riktats mot dem. Flera organisationer, bland dem advokatnätverk och människorättsorganisationer, har gått samman under parollen ”Samordning mot legitimationsutpressning”. Även utomlands har protester organiserats. I november 2020 gick advokater samman och bildade Rörelsen för ovillkorlig rättvisa. De protesterade mot att Turkiet, trots att man ratificerat den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter (ECHR), bryter mot flera av konventionens artiklar. De unga advokaternas främsta krav var att Europadomstolen och Europarådet skulle vidta konkreta åtgärder för att nå en lösning på de politiska påtryckningar de utsätts för i Turkiet.

Rättsstatsprincipen kränks alltså systematiskt i Turkiet. Advokater massarresteras och fängslas med anledning av sitt professionella yrkesutövande och de klienter de represen­terar. Tahir Elçi pekades som tidigare sagts ut som måltavla och mördades, och vissa samfund har stängts med hänvisning till undantagstillståndslagar. I rapporten Human Rights Defenders at Risk, utgiven av den internationella människorättsorganisationen The Front Line Defenders år 2017, konstateras att advokater tillhör de mest utsatta bland Turkiets alla människorättsförsvarare. Efter kuppför­söket 2017 betraktades domstolsbyggnader som högriskzoner, och kontrollerades och övervakades alltmer rigoröst. Dessa åtgärder riktades inte bara mot vanliga medborgare, utan även mot advokater. Godtyckligt infördes till exempel krav på att advokaters väskor skulle röntgas på väg in i byggnaderna. En annan av de kränkningar människorätts­advokater ofta utsätts för är husrannsakan, och genomsökningar av såväl kontor som bilar. Under sådana räder bör enligt lag en åklagare när­vara, men polisen genomför ofta dessa på egen hand.

De vanligaste orsakerna till rättsliga trakasserier

Antalet advokater som riskerar att få sin legiti­mation återkallad till följd av olika typer av utredningar är stort. Det handlar inte bara om att de är verksamma som advokater, utan också om att de tar fram rapporter för, eller på andra sätt är aktiva i, icke-statliga demokratiska organisationer.

Åtal väcks mot advokater som offentligt lyfter sina klienters situation, när de torterats i fängelse eller av antiterrorstyrkor. Inlägg på sociala medier som de postat medan de ännu var studenter används som bevis mot dem i utredningar som inleds efter att de blivit advokater.

Advokater åtalas för att ha förolämpat presidenten, ett brott vars utformning i sig innebär ett slag mot yttrandefriheten.

Advokater åtalas för möten, pressmeddelanden och demonstrationer de deltar i till försvar för de mänskliga rättigheterna.

Advokater ställs inför rätta anklagade för att ha gjort motstånd mot rättsväsendets tjänstemän.

Advokater åtalas för domstolsförakt, för att ha föro­lämpat åklagare eller domare.

Medlemskap i icke-statliga organisationer betraktas som brottsligt och advokater åtalas för sådana. Att följa, retweeta eller gilla Twitterposter eller kritiska nyhetsmediers konton resulterar också i rättsliga trakasserier.

En närmare titt: Diyarbakırs advokatsamfund

Den 15 oktober 2015 sa Tahir Elçi som senare mördades utanför minareten, i programmet The Neutral Zone på CNN Türk att PKK ”inte är någon terrororganisation. Det är en beväpnad politisk rörelse.” För detta dömdes kanalen till böter på 400 000 kr, och Elçi greps och fördes till Istanbul. Ett åtal förbereddes mot honom, med krav på fängelsestraff upp till 7 ½ år för propaganda för en olaglig orga­nisation. Två separata stämningar lämnades senare in mot Diyarbakırs advokatsamfunds ordförande och de styrelsemedlemmar som tjänstgjort under åren 2016 – 2018, med anledning av samfundets verksamhet.

En utredning inleddes också med anledning av ett uttalande den 24 april 2018 med rubriken ”Vi delar det armeniska folkets outsägliga smärta”. Dessa två rättegångar slogs senare samman till en. I april ett år senare skrev Diyarbakırs advokatsamfund i ett pressmeddelande på sin hem­sida: ”Vi delger åter­igen offentligheten att vi är medvetna om den enorma förödelse det armeniska folket som lever i olika delar av Anatolien erfor 1915. Vi delar deras smärta och känner den i djupet av våra hjärtan.” För detta uttalande begärde åklagarmyndigheten i Diyarbakır en utredning gällande ”offentligt misskrediterande av den turkiska nationen och den turkiska staten, Turkiets stora nationalförsamling, repu­bliken Turkiets regering och statens rättsliga organ” som regleras i artikel 301 i den turkiska strafflagen. Justitieministern antog denna utredning, och gav senare också tillstånd att väcka åtal. Ett liknande uttalande, som publice­rades på Diyarbakırs advokatsamfunds he­msida den 24 april 2021, ledde till en motsvarande utredning.

Även 2020 inleddes en utredning, som ännu pågår, mot samfundets ordförande och styrelse­ledamöter. Denna gång handlade det om ett uttalande publicerat på samfundets hemsida, där man slog fast att ministern för religiösa frågor, Ali Erbaş, under sin fredagspredikan den 24 april 2020 spridit hat­retorik och därmed brutit mot dis­kri­mi­neringsförbudet.

Andra påtryckningar mot organisationer och advokater

Inom ramen för en utredning av medlemmar i MEBYADER – en förening för bistånd till, samt solidaritet och enhet med, familjer som förlorat sina släktingar i civilisationens vagga – hindrades 16 advokater från att utföra sitt arbete. En utredning inleddes samtidigt mot 18 andra advokater, mot bakgrund av att deras fullmakter återfunnits vid en husrannsakan i föreningens lokal. Åklagarmyndighetens utredning är pågående.

Inom ramen för en utredning genomförd av Şanlıurfas chefs­åklagare den 12 mars 2020 utfärdades arresterings- och häktnings­order mot fem advokater till­hörande Diyar­bakırs advokatsamfund. Advo­kat­erna släpptes sedan. Alla dessa anklagelser mot advokaterna innebär en krimi­nalisering av delar av yrkesverksamheten, såsom att intervjua häktade eller dömda i fängelse.
Den 20 november 2020 greps 20 advokater efter ett beslut hos Diyarbakırs brottmåls- och fredsdomstol. Samtidigt genomsöktes 22 advo­katers hem och deras datorer, telefoner och utvalda böcker beslagtogs. De advokater som greps släpptes samma dag, efter att de förhörts. Beslutet om frihetsberövande och hus­rann­sakan togs efter att de angripna advokaternas namn och kontaktuppgifter funnits med på en lista som påstods ha hittats hos den pro-kurdiska ideella organisationen Democratic Society Con­gress (DTK). Namnen på listan motsvarar de som tidigare bidragit till att garan­tera val­säkerhet under genomförandet av allmänna val. Dessutom anklagades några advokater för medlemskap i Mesopotamiens advokat­samfund, och en för att vara medlem i kvinnoorganisationen Rosa, som verkar för att förebygga våld mot kvinnor.

Gryningsräder och terroranklagelser

Fyra advokater greps i gryningen den 11 feb­ruari 2022 i sina hem, i samband med en utredning som genomfördes av Diyarbakırs chefs­åklagare. De frigavs senare med motiveringen att advokaternas yrkesverksamhet var motiverad.
Stämningsansökningar har lämnats in mot advokater verksamma i kvinnoorganisationen Rosa, med anklagelser om ”medlemskap i en terrororganisation”. Många advokater fängslades under åren 2017–2020, anklagade för att ha deltagit i verksamhet organiserad av DTK (organisationen har varit aktiv i Diyarbakır sedan 2007). En före detta borgmästare, verksam som människorätts­advokat, tilldömdes ett tioårigt fängelsestraff. Mot andra advokater har åtal väckts efter liknande misstankar. Vissa av dessa ärenden är ännu inte avslutade.

De advokater på Diyarbakırs advokatsamfunds högkvarter som aktivt driver rätts­tvister är måltavla för både psykiskt och fysiskt våld. Situationen förhindrar såväl individuellt påverkansarbete som annan påverkansverk­samhet. Rätten till en rättvis rättegång, till tanke-, yttrande- och föreningsfrihet kränks när Diyarbakırs advokatsamfund, och andra advokater, utsätts för systematiska rättsliga hot till följd av sitt lyhörda arbete med mänskliga rättig­hetsbaserade sociala problem. Det faktum att advokater företräder vissa personer, besöker fångar i fängelse, uttalar sig i pressen, twittrar om ärenden i Europadomstolen, kommuni­cerar med internationella organisationer och kritiserar statlig praxis används som huvudsakligt skäl till att utreda och döma dem. Det sätt på vilket den turkiska anti­terrorlagstiftning används för att kriminalisera advokaters legitima yrkesutövande undergräver rättsstatsprincipen.

En del av informationen i denna artikel är hämtad från:
https://beta.vobo.cloud/upload/519-3330-
4032-2831/original/coverup/Turkiyede_Avukat_Olmak.pdf