Men risk för att få en felaktig ålder

Susanna Forssblad

En nyutkommen granskning av Rättsmedicinalverkets metod för medicinska
åldersbedömningar visar att den innehåller vetenskapliga brister. Av de 17-åriga pojkar som genomgår sådana undersökningar kan 20 procent felaktigt klassas som vuxna. Ett samtal med advokaten Tomas Fridh om granskningen och vad den kan få för konsekvenser.

Granskningen (SOU 2021:841) visar bland annat att Rättsmedicinalverkets metod för medicinska åldersbedömningar i asylprocessen bygger på ett begränsat vetenskapligt underlag, till exempel vad gäller studier om sambandet mellan biologisk mognad hos undersökta kroppsdelar (knäled och visdomständer) och kronologisk ålder. Det konstateras även att metoden inte i tillräcklig utsträckning har testats på personer med känd ålder och att det finns metoder för medicinska åldersbedömningar i andra länder som uppvisar lägre felmarginal i åldersbestämningen av barn.

Susanna: Rättsmedicinalverkets (RMV) metod togs fram under mindre än ett års tid. När myndigheten fick uppdraget av regeringen i maj 2016 fanns det ett stort antal personer som hade ansökt om uppehållstillstånd och väntade på att få sina åldrar bedömda. I mars 2017 började man genomföra undersökningarna. Det fanns ett politiskt intresse av att snabbt få fram en metod. Hur ser du på detta?

Tomas: Jag hade egentligen ingenting emot önskemålet om att få fram den på kort tid. Fler och fler asylsökande personer blev 18 år under sin asylprocess och ville få fram en metod. Men det var anmärkningsvärt att man inte gjorde en utblick mot Europa för att se vilka typer av ålders-bedömningar som redan fanns. Istället skapade man en striktare metod. Det är svårt att förstå det sätt som svenska myndigheter agerade på.

Susanna: I Europa används, som du antyder, flertalet metoder för medicinsk åldersbedömning. Olika kombinationer av kroppsdelar undersöks. En sannolik ålder eller en bedömning av över-/underårighet tas fram genom olika beräkningar. Enligt granskningen finns det metoder i andra länder som uppvisar lägre risk att felbedöma barn som vuxna än RMV:s. Den nederländska metoden har exempelvis tagits fram just utifrån syftet att minimera risken att barn klassas som vuxna. Vad tänker du om det?

Tomas: För mig är det en tydlig barometer kring var migrationsdebatten har hamnat. Fokus ligger på hur vi ska begränsa människors rätt till skydd. Man har glömt bort att kostnaden blir att barn behandlas rättsosäkert. Att det finns bättre metoder som inte används är cyniskt mot barn. Jag tycker att vi har en skyldighet som samhälle att göra allt för att inte barn ska behandlas felaktigt.

Susanna: Det kan vara komplicerat att sätta sig in i RMV:s metod för åldersbedömningar. Det handlar bland annat om undersökning av knäled och visdomständer, referensmaterial om kroppsdelarnas mognadsstadium och kronologiska åldrar, och en uppskattad sannolikhet för över- respektive underårighet. RMV:s utlåtanden innehåller slutsatser som ”talar starkt för”, ”talar för” och ”talar möjligen för”. Hur påverkar det rättssäkerheten att metoden är svår att förstå?

Tomas: Personer som söker uppehållstillstånd och deras ombud ska vara i händerna på expertmyndigheter. Det är RMV som har kompetensen och som ska berätta för oss andra hur säkra eller osäkra deras bedömningar är. Det har fallerat i det här fallet, när RMV har stått upp för en metod som andra experter menat är sämre än vad myndigheten hävdat. Det är djupt problematiskt att man inte har hanterat kritiken som kommit på ett ordentligt sätt. Varken domare eller advokater har vetat vad som gäller. I och med de senaste årens kritik borde myndigheten ha känt till de problem som utredningen pekar på. Förnekandet har undergrävt möjligheten till en rättssäker process.

Susanna: Granskningen konstaterar att RMV:s metod borde ha validerats, genom att testas på personer med känd ålder, innan den infördes. De menar att detta borde gjorts eftersom metoden var ny och byggde på antaganden utifrån ett begränsat vetenskapligt underlag. Hur ser du på detta?

Tomas: Att det inte gjordes hade jag kunnat förstå om Sverige varit det första landet som införde åldersbedömningar och det inte fanns en annan metod. Det fanns inte heller tid att skapa en validering. Om det hade dröjt flera år innan man fick fram metoden hade många personer som sökt asyl hunnit bli vuxna. Men det fanns troligen experter i andra länder som hade gjort en del av arbetet. Det visar också på opinionen inom migrationsrätten. Att de som bestämmer känner att det är okej att göra saker som inte är bra. Man sänker kraven av någon anledning.

Varför medicinsk åldersbedömning?

En person som söker asyl i Sverige ska enligt lagen göra sin identitet sannolik. I det innefattas ålder. Om Migrationsverket bedömer att en person inte gjort sannolikt att denne är under 18 år ska personen erbjudas en medicinsk åldersbedömning hos Rättsmedicinalverket. Undersökningen är frivillig, men asylsökande som inte samtycker till den riskerar att bedömas som vuxna.

Susanna: Kan du se att så pass oprövade metoder skulle accepteras inom något annat rättsområde?

Tomas: Det har jag svårt att tro. Man kan jämföra med straffrätten där RMV:s bedömningar också används. Efter granskningen kom det en dom från Svea hovrätt2. Den tilltalade hade under sin tidigare asylprocess lämnat konsekventa muntliga uppgifter om sin ålder. En åldersbedömning hade visat att han var äldre än han påstod. Hovrätten menade att åldersbedömningen inte hade ett högre bevisvärde än personens egna uppgifter. Domstolen utgick från de muntliga uppgifterna eftersom dessa var mer fördelaktiga för den tilltalade. Domen kom som sagt efter utredningen som är allvarlig i sin kritik.

Susanna: Tror du att granskningen kan få konsekvenser för migrationsrätten?

Tomas: Jag tror inte att Migrationsverket, domstolarna och politikerna kommer att driva på en förändring av metoden för åldersbedömning inom migrationsrätten. Om domstolar genomgående skulle börja underkänna RMV:s bedömningar i brottmål skulle det dock kunna leda till att RMV tvingas ta fram en bättre metod. Det skulle kunna påverka även migrationsrätten.

Susanna: Vad tänker du generellt kring användandet av kroppsliga bedömningar som bevisning i rättsprocesser?

Tomas: Det är mycket tveksamt. När det gäller de medicinska åldersbedömningarna gick Advokatsamfundet tidigt ut och sa att det som huvudregel bör vara omöjligt för advokater att medverka till att dessa genomförs. En del av kritiken var ett ifrågasättande av att överhuvudtaget använda sig av sådana bedömningar på människor. Samfundet menade att man i ett rättssamhälle måste basera bevisning på forskning. Om man börjar använda ovetenskapliga metoder kan det skapa ett sluttande plan, där liknande metoder accepteras inom allt fler områden.

1 Granskning av Rättsmedicinalverkets metod för medicinsk åldersbedömning i asylprocessen, SOU 2021:84, ett delbetänkande av Utredningen om medicinsk åldersbedömning, Justitiedepartementet, publicerad den 28 oktober 2021.

2 Svea hovrätts dom den 11 november 2021, målnummer B 5984–20.