Rättsutvecklingen, forskningen och vägen framåt för hbtqi-asylärenden

Asylsökande hbtqi-personer har rätt till rättssäkra och lagliga bedömningar. Men såväl RFSL som internationell forskning har under många år visat hur myndigheter som Migrationsverket och migrationsdomstolarna i Sverige använder sig av fördomar om hbtqi-personer vid tillförlitlighets­bedömningen i hbtqi-asylärenden. Nyligen kom The European Union Agency for Asylum med nya riktlinjer. Kan det ge hopp om förändring?

Mycket har hänt de senaste åren inom hbtqi-asylrättsområdet. Från att ha betraktats inte minst av jurister som ett icke-ämne, till att drygt ett decennium senare vara ett erkänt och välbeforskat rättsområde, nationellt och internationellt.

Bedömningarna saknar verklighetsförankring och juridiskt stöd

RFSL har publicerat tre omfattande rättsutredningar där vi sammanlagt granskat över 3 360 enskilda domar och beslut i asylärenden där sexuell läggning, könsidentitet och/eller könsuttryck åberopas som skyddsgrund. De visar att Migrationsverkets och migrationsdomstolarnas trovärdighets- och tillförlitlighetsbedömningar i dessa ärenden baseras på otillåtna stereotypa föreställningar – fördomar – om hbtqi-personer, i strid med såväl svensk som internationell rätt. 

Migrationsmyndigheterna kräver bland annat att asylsökanden ska ha specifika livserfarenheter och en förmåga att beskriva dem på ”rätt” sätt för att de ska anses vara tillförlitliga och trovärdiga om sina hbtqi-asylskäl. Det krävs att sökanden har genomgått en ”inre process” fram till insikt om sina hbtqi-skäl, att hen mycket detaljerat kan beskriva tankar, känslor och reflektioner. Det krävs även att sökanden beskriver hur hen funderat över risker; varför hen agerat på ett sätt som enligt migrationsmyndigheterna kan vara riskabelt i ett land där det är farligt för hbtqi-personer.

Dessa krav i hbtqi-asylrättspraxis saknar verklighetsförankring. Det är naturligtvis inte sant att alla hbtqi-personer i hela världen har universellt gemensamma livserfarenheter, som att ha genomgått inre känsloprocesser. Än mindre har vi en universellt gemensam förmåga att muntligt redogöra detaljerat för reflektioner, tankar och känslor som vi kanske aldrig ens har haft. Kraven saknar både vetenskapligt och juridiskt stöd.

Rätten till individuell prövning i svensk och internationell rätt

De rättskällor som migrationsmyndigheterna hänvisar till, EU-domstolspraxis, UNHCR:s riktlinjer nr. 9, Migrationsverkets rättsliga ställnings­tagande RS/015/2021 och utlänningslagens förarbeten, anger inte att denna typ av krav kan, bör eller får ställas för att asylsökande ska anses göra sin sexuella läggning, könsidentitet och/eller sitt könsuttryck trovärdigt och tillförlitligt. Istället fastslår dessa rättskällor rätten till en individuell prövning och en objektiv bedömning – något som inte uppfylls när myndigheterna på förhand felaktigt kräver att alla asylsökande med hbtqi-skäl personligen måste ha vissa livserfarenheter och en förmåga att redo­göra för dem. 

UNHCR:s riktlinjer nr. 9 fastslår ordagrant att hbtqi-personer inte har några universellt gemensamma erfarenheter eller förmågor som utmärker dem. Trots det kräver både Migrationsverket och migrationsdomstolarna just detta genom sina strikta krav på att en inre process med tankar, känslor och reflektioner ska ha ägt rum och detaljerat kunna redogöras för. Detta är i strid med UNHCR:s riktlinjer, som även understryker rätten till en individuell, objektiv bedömning.

Bedömningarna ofta baserade på fördomar

Även Migrationsverkets rättschef fastslår i det rättsliga ställningstagandet att det inte finns några rätt eller fel svar på frågorna. Bedömningen ska vara individuell och det är inte tillåtet att spekulera kring hur någon borde ha agerat i en viss situation, då sådana antaganden oundvikligen är subjektiva och därmed otillåtna. Inte heller detta följs under asylutredningar där ”frågor” ställs som ”berätta om din inre process”, eller i avslagsbeslut med motiveringar som baseras på subjektiva spekulationer om att sökanden inte är trovärdig då hen, hens partner eller släkting agerat på ett sätt som kunde innebära ”risker”. Det är inte objektiva frågor och bedömningar; det är otillåtna subjektiva spekulationer baserade på stereotypa föreställningar om att hbtqi-personer alltid haft en inre process och aldrig tar risker (och den som gör det ”bestraffas” med avslag när hen inte anses trovärdig). Ofta står det i beslut att sökanden har fått ge sin fria berättelse. Därefter skriver Migrationsverket att de ”upprepade gånger talat om för sökanden att hen ska tala om inre känslor och tankar”. Det är dock orimligt att kalla det en ”fri berättelse” när myndigheten på förhand kräver att den innehåller vissa livserfarenheter som ska beskrivas på rätt sätt.

Det har snart gått fem år sedan RFSL:s första rättsutredning publicerades. Varken Migrationsverket, dess rättsavdelning, nuvarande eller tidigare regerings migrationsministrar har ifråga­satt RFSL:s slutsatser i rättsutredningarna om migrationsmyndigheternas tillämpning av stereotypa föreställningar, i strid med gällande rätt, i hbtqi-asylärenden. Inte heller RFSL Ung­doms slutsatser i den rättsliga granskningen ”Jag vill vara fri” om att tillförlitlighetskriterierna tillämpas på ett sätt som saknar vetenskapligt stöd har ifrågasatts.

Statskontoret konstaterar allvarliga brister i rättssäkerheten

Migrationsverket inledde redan efter RFSL:s och RFSL Ungdoms första rättsutredningar 2020 ett förändrings- och förbättringsarbete. RFSL fick möjlighet att delta i utbildningsinsatser för handläggare och beslutsfattare, där vi försökte förklara varför krav på inre processer strider mot svensk och internationell rätt: rätten till en individuell prövning och objektiv bedömning, eftersom alla hbtqi-personer inte har universellt gemensamma erfarenheter och egenskaper. Något som också UNHCR fastslår. Rättsutredningarna bidrog till att regeringen i Tidöavtalet lovade att låta utreda rättssäkerheten i hbtqi-asylärenden.

Statskontoret presenterade utredningen i oktober 2024. Uppdraget från regeringen var tyvärr snävt och fokuserade främst på den geografiska enhetligheten i Migrationsverkets handläggning av asylärenden. Lagligheten i bedömningarna granskades inte. Trots det visade Statskontorets rapport på allvarliga rättssäkerhetsbrister även inom ramen för den snäva granskning som gjordes, vilket RFSL:s rättsutredningar sedan länge visat på.

Trots ett förbättringsarbete, utbildningsinsatser, flera omfattande rättsutredningar, den senaste från RFSL i september 2024, och Statskontorets rapport i oktober, kvarstår problematiken.

Vi jurister på RFSL läser dagligen domar och beslut där migrationsmyndigheterna fortfarande tillämpar strikta krav på inre processer och detaljerade redogörelser för känslor och risktaganden. Krav som fortfarande strider mot internationell och svensk rätt. Detta leder oundvikligen till att skyddsbehövande hbtqi-asyl­sökande med laglig rätt till skydd, istället får avslag och utvisas till länder där de förföljs, i strid med gällande rätt.

Internationell forskning om otillåtna stereotypa föreställningar

De senaste åren har omfattande interna­tionell forskning publicerats om trovärdighetsbedömningar av hbtqi-skäl. Den internationella jurist- och forskargruppen ”Striking Sirens” bildades runt 2020, bestående av jurister och forskare från Sverige (Aino Gröndahl, RFSL), Nederländerna, Storbritannien, Norge och Grekland. Vi fördes samman av våra identiska slutsatser i vår respektive forskning: att trovärdighetsbedömningarna i hbtqi-asylärenden baseras på västerländska, otillåtna stereotypa föreställningar om hbtqi-personer. Vi deltog tillsammans med 300 andra experter från olika delar av världen i UNHCR Global Roundtable on Protection and Solutions for LGBTIQ+ People in Forced Displacement. Vid mötet antog UNHCR rekommendationer om hur bedömningarna behöver förbättras och inte längre bygga på felaktiga stereotypa föreställningar om hbtqi-personer.

Striking Sirens har även presenterat sin forskning vid flera internationella konferenser som samlat ett stort antal forskare från många olika länder, bland annat inom ramen för projektet SOGICA, Sexual Orientation and Gender Identity Claims of Asylum. SOGICA:s databas innehåller ett stort antal publikationer från olika länder om bedömningarna av hbtqi-asylskäl. 

Striking Sirens ordnade en stor konferens i Amsterdam 2024 med fokus på trovärdighetsbedömningarna av hbtqi-skäl. Över 100 deltagare kom, däribland UNHCR och Migrationsverket. Vi mottog ett stort antal artiklar av deltagarna, ännu opublicerad forskning som granskar trovärdighetsbedömningarna ur olika perspektiv i flera länder. Likheterna i slutsatserna är slående. Syftet med konferensen var att fokusera på lösningar på de problem det numera råder en relativt bred konsensus om: den hårt kritiserade DSSH-modellen, vars ursprungliga syfte var gott, har tyvärr lett till krav på detaljerade redogörelser för känsloprocesser. Detta strider bland annat mot rätten till en individuell prövning. Vår avsikt är att publicera en bok med den samlade forskningen från konferensen, med förslag på bättre metoder att bedöma trovärdighet i hbtqi-asylärenden.

Nya riktlinjer– hopp om förändring?

I november publicerade The European Union Agency for Asylum – EUAA en helt ny Practical Guide för medlemsstaterna att tillämpa vid bedömningen av hbtqi-asylärenden. Ett helt kapitel beskriver stereotypa föreställningar, som inte får vara utgångspunkt vid trovärdighetsbedömningen. Eftersom EUAA nu adresserar just de stereotyper som RFSL:s rättsutredningar visat på är systematiska i migrationsmyndigheternas trovärdighetsbedömningar, bör vi kunna förvänta oss en förändring i hbtqi-asylrättspraxis. Allt annat är en fortsatt, systematiskt pågående rättsskandal. Vi kommer inte att ge upp förrän asylsökande hbtqi-personer får de rättssäkra bedömningar de faktiskt har laglig rätt till.

RFSL vill nu att Migrationsverket och migrationsdomstolarna implementerar EUAA:s nya Practical Guide, börjar följa gällande svensk och internationell rätt och upphör med den systematiska tillämpningen av otillåtna stereotypa föreställningar om hbtqi-personer.

RFSL kräver att regeringen säkerställer och följer upp att Migrationsverket vidtar de åtgärder som krävs för att garantera rättssäkra och lagliga bedömningar av hbtqi-asylärenden, så att hbtqi-asylsökande inte längre utvisas till länder där de förföljs, torteras och avrättas.

Källor och lästips!

Jag vill vara fri: En rättslig granskning av HBTQI­ungdomars asylärenden och nio berättelser om Sverige RFSL Ungdom (2020), https://rfslungdom.se/om-oss/verksamhet/vart-material/

Söka asyl som hbtqi-person – vanliga frågor (RFSL) bit.ly/asylhbtqiQA

Många öar små – Migrationsverkets styrning och uppföljning av den rättsliga kvaliteten i asylprocessen (Statskontoret, 2024) statskontoret.se

Practical Guide on applicants with diverse sexual orientations, gender identities, gender expressions and sex characteristics – Examination procedure (EUAA, 2024) euaa.europa.eu/

Lista på internationell forskning om bedömningarna av hbtqi-asylskäl i olika länder (SOGICA) sogica.org/en/publications/