Utmönstring av permanenta uppehållstillstånd – vad är det?

Av Sanna Vestin.

Ett av Tidöregeringens mest uppseendeväckande projekt är att avskaffa permanenta uppehållstillstånd (PUT). Lagförslagen som nu behandlas rör både PUT som kunde ha beviljats i framtiden och redan beviljade PUT som föreslås kunna återkallas, alltså bli indragna. Förslagen har lagts fram av den så kallade miniminivåutredningen, under ledning av rådman Josephine Boswell (tidigare anställd av Sverigedemokraterna). Alla som idag har eller kan få permanent tillstånd berörs inte, men i princip omfattas alla som ursprungligen sökt asyl eller kommit som kvotflyktingar (oavsett när) och deras anhöriga. 

För nyanlända asylsökande innebär förslagen att möjligheten till PUT efter tre års uppehållstillstånd försvinner. I princip ersätts PUT med möjligheten att få status som varaktigt bosatt efter fem år. 

Anhöriginvandring ska fortsatt tillåtas för de anknytningspersoner som bedöms kunna förlänga sitt uppehållstillstånd i framtiden eller som är varaktigt bosatta. Det finns undantag för specifika kategorier av anhöriga som inte kommer att få återförenas. Vilken betydelse det får är svårt att bedöma, eftersom flera ytterligare inskränkningar av anhöriginvandringen nyligen har lagts fram av en annan utredning.

Förslaget om att dra in redan beviljade PUT är det som väckt mest förskräckelse men det innehåller vissa krockkuddar:

1. Om du har ansökt om medborgarskap innan den nya lagen trätt i kraft ska medborgarskapet prövas först.
2. Det ska automatiskt prövas om du kan beviljas status som varaktigt bosatt, se faktaruta (till höger).
3. Om du har skyddsskäl så har du rätt till fortsatt tillfälligt uppehållstillstånd två år i taget.
4. Om du kan få uppehållstillstånd som anhörig behöver du inte lämna Sverige för att ansöka, och något försörjningskrav kommer inte att tillämpas vid första ansökningstillfället.
5. Om du kan få arbetstillstånd behöver du inte lämna Sverige för att ansöka och om du har anställning behöver tjänsten inte annonseras. Du måste dock uppfylla det höga försörjningskravet som bygger på medianlönen.
6. Om du uppfyller villkoren för något annat uppehållstillstånd behöver du inte heller lämna Sverige för att ansöka om det.

Styrkt identitet är ett grundkrav för alla ovanstående lösningar, utom vid fortsatta skyddsskäl. Personer från vissa länder kan inte styrka sin identitet, till exempel därför att id-handlingar från deras hemland inte anses tillförlitliga. För att bli medborgare och för att få uppehållstillstånd som anhörig kan istället sannolik identitet, som är en lägre nivå, accepteras i vissa fall. Alla uppnår dock inte heller sannolik identitet. Problem med att kunna visa sin identitet nämns med en halv mening på ett par ställen i utredningen, utan något förslag till lösning eller resonemang om saken. 

Många kommer alltså att kunna bli medborgare eller få fortsatt uppehållstillstånd på någon grund även om det permanenta uppehållstillståndet dras in. Men ett antal personer kommer inte att kunna uppfylla villkoren för ett nytt tillfälligt uppehållstillstånd och kommer därmed att riskera utvisning. Förutom identitetsproblemen kan ålder och funktionsvariationer bli hinder för att uppnå de försörjningskrav som finns för de flesta tillstånd. Enligt lagförslaget ska det gå att göra undantag från att återkalla PUT, men bara med ”synnerliga” skäl, vilket är ett högt ställt krav. 

Många som har PUT på grund av den så kallade gymnasielagen (NGL) saknar godkänd identitet. Men de är inte ensamma om problemet. Det finns ett okänt antal människor från olika länder som har behövt skydd och har beviljats asyl trots att de av olika anledningar inte kan styrka sin identitet – och en del av dem kanske inte längre kan hävda skyddsbehov. Det är möjligt att problemet kommer att lösas genom att den identitet som godkänts vid en första ansökan enligt praxis ska godtas även vid fortsatt tillstånd, eventuellt även för att bli varaktigt bosatt. Men det behöver i så fall tydliggöras. 

För att få medborgarskap är praxis just nu stenhård. Exempelvis utesluts personer som fått sin ålder ändrad eller fått motstridiga personuppgifter av något annat skäl. Men vi vet inte om denna praxis kommer att justeras i och med att regeringen är mån om att gå över till medborgarskap istället för permanenta tillstånd. Fler kommer annars att hamna i limbo, inte bara NGL-gruppen.

Återkallandet av alla dessa PUT är en gigantisk och fruktansvärt dyr reform som kommer att skaka om livet för de 180 000 människor som kan beröras och för deras omgivning – och ge Migrationsverket lika många nya ärenden att utreda under de närmaste åren. 

Återkallande av permanenta tillstånd innebär också en enorm utmaning för civilsamhället, som förstås måste protestera mot attacken och samtidigt sätta sig in i detaljerna för att kunna hjälpa människor att avgöra om de verkligen är personligt hotade eller om de kan se en lösning. Protester med budskapet ”alla kommer utvisas” riskerar att öka skräcken snarare än motståndskraften.

De extra möjligheterna att få uppehållstillstånd av ett nytt skäl utan att lämna Sverige gäller bara dem som får sina permanenta uppehållstillstånd indragna. För nyanlända gäller det att kunna bli medborgare eller åtminstone varaktigt bosatt för att få trygghet. Enligt utredaren kommer det att vara en ganska liten grupp som inte klarar det. Men regeringen vill ju samtidigt driva igenom att det ska krävas åtta till tio års laglig vistelse för att kunna bli medborgare, alltså betydligt längre tid än de tre år med uppehållstillstånd som krävs för PUT. Det avgörande för nya asylsökande blir därför hur kraven för att bli varaktigt bosatt kommer att tolkas. De som inte kan bli varaktigt bosatta kommer gång på gång att behöva ansöka om ett nytt tillfälligt uppehållstillstånd och bevisa sina skäl för detta. 

Om praxis blir att den identitet som tidigare godkänts även räcker för att bli varaktigt bosatt, är förändringen inte så stor. Men om id-krav och försörjningskrav gör att många flyktingar i praktiken stängs ute från att bli varaktigt bosatta, blir förändringen dramatisk och kan leda till att större grupper utvisas när deras skyddsbehov omprövas. Migrationsverkets handläggningstider – inklusive hantering av alla dessa nya ärenden och förnyelser av tillfälliga tillstånd – får stor betydelse för hur många år det kan ta att bli medborgare.

Det spelar också roll hur det går med andra pågående utredningar. Om ”kvalificering till välfärden” minskar inkomsterna för nyanlända kan det försvåra att bli varaktigt bosatt. Ändringar av vilka som räknas som anhöriga eller höjning av lönekravet för arbetstillstånd påverkar möjligheten att byta tillståndsgrund.

Fler barn kan komma att råka ut för det som kallas 18-års-utvisningar eftersom det kan ta längre tid att bli varaktigt bosatt jämfört med att få PUT. Ett förslag i utredningen om anhöriginvandring är att barn ska fortsätta räknas som anhöriga även efter att de fyllt 18 om de bor kvar hemma och försörjs av föräldrarna. Detta kan förhoppningsvis rädda några unga vuxna. Den ungdom som börjat jobba kan själv uppnå ställning som varaktigt bosatt – men då måste det alltså ha gått fem år utan byte av tillståndsgrund.

Samtidigt som Josephine Boswell försöker hävda att få kommer att utvisas, jublar andra sverigedemokrater över att det är slut på permanenta tillstånd – så nu får syrierna åka hem! 

Vilka andra tidigare flyktinggrupper kommer att attackeras? Pensionerade bosnier? Deras vuxna barn? Vi vet inte, men vi kan förutse att när sverigedemokraterna nu släpper alla hämningar och går in för att i stort sett vilken flykting som helst ska kunna få sin tillvaro ifrågasatt, kommer det att väcka större motstånd än tidigare åtgärder från Tidöregeringen. Allt tal om att det är de kriminella som ska utvisas, att de som har kommit hit med riktiga asylskäl kan vara trygga, att hederligt arbetande inte har något att frukta och så vidare, det faller platt inför förslaget att ompröva tillstånden för mer än 100 000 människor. 

Att ge sig på människor som redan uppfyllt alla villkor och trott att de var trygga är precis sådant som folk reagerar mot. Vänner och klasskamrater brukar också reagera mot att barn tvingas lämna sitt hemland (Sverige) för att anpassa sig till ett för dem främmande land som föräldrarna lämnat för länge sedan. Dessutom kommer alla möjliga myndigheter, akademiker, jurister och förmodligen även beslutsfattare att reagera mot en lagändring som så flagrant strider mot principen att gynnande beslut inte får tas tillbaka.

Sverigedemokrater framhåller gärna att meningen med flyktingpolitiken är att flyktingar ska få skydd tills konflikten är över och förväntas därefter återvända. Det är ett fundamentalt missförstånd. Frivilligt återvändande, när det är möjligt och när återvändandet kan bli en stabil lösning, är absolut en av de långsiktiga lösningar som den internationella flyktingrätten syftar till. Men när detta inte är möjligt inom rimlig tid syftar flyktingrätten till andra permanenta lösningar. Avsikten är inte att folk ska tvingas iväg gång på gång. Det är tvärtom det som ska undvikas med hjälp av FN:s flyktingkonvention och allt som hör till den. Att skapa en ny generation flyktingar av flyktingarnas barn skulle gå tvärt emot flyktingkonventionens idé.

Vem kan bli ”varaktigt bosatt”?

”Varaktigt bosatt” är en status som ingår i EU-rätten och som Sverige inte kan ta bort. För att få status som varaktigt bosatt i Sverige krävs fem års bosättning med uppehållstillstånd. Tillstånd som är avsedda att vara tillfälliga, till exempel för studier, räknas inte med. Skyddsbehövande får räkna fem år från den ansökan som ledde till uppehållstillstånd. Det kan vara första ansökan eller en ansökan om ny prövning. För andra kategorier gäller fem år från det att de fick uppehållstillstånd eller uppehållsrätt. Tillstånden måste ha varit av samma slag under de fem åren. Om personen har bytt tillståndsgrund, till exempel från anhörig till eget arbetstillstånd, uppstår det en lucka däremellan, och enligt nuvarande tolkning får de fem åren bara räknas från det senare tillståndet.

En skillnad jämfört med PUT är att det krävs styrkt identitet för att få status som varaktigt bosatt. Liksom för PUT finns ett försörjningskrav på låg nivå vid första tillfället men för varaktigt bosatt krävs även att försörjningen ska omfatta familjen. Familjemedlemmarnas inkomster får räknas med och inkomsterna behöver inte komma från arbete; även till exempel pension räknas.

Tillstånd som varaktigt bosatt kan sökas när som helst när de fem åren uppnåtts. Det är alltså inte nödvändigt att göra det i samband med en förlängning. Därefter kan tillståndet som varaktigt bosatt förlängas mer eller mindre automatiskt vart femte år eftersom det inte är kopplat till något särskilt skäl utöver den fortsatta vistelsen.