Miljöpartiets (Mp) svar & analys
Miljöpartiet vill se permanenta uppehållstillstånd som huvudregel och röstade emot samtliga granskade lagförslag som försvagar asylrätten. Här är partiets svar på FARRs enkät och analys av dem.
Miljöpartiets svar på enkäten
Svaren har lämnats av Annika Hirvonen, talesperson för migration, Miljöpartiet.
1. Ska Sverige ha permanenta uppehållstillstånd som huvudregel vid första beslut?
Ja. Miljöpartiet vill att permanenta uppehållstillstånd ska vara huvudregel. För många är det först vid det permanenta uppehållstillståndet man kan känna sig trygg och avsluta flykten. Det är en förutsättning för verklig etablering och integration, eftersom det är först då människor kan planera för ett liv här. Dagens reglering med korta, tillfälliga uppehållstillstånd bidrar till otrygghet och psykisk ohälsa och att människor inte vågar investera i sin framtid genom att t.ex. komplettera sin utbildning.
2. Ska Sverige verka för begränsningar av rättigheterna i flyktingkonventionen?
Nej. Asylrätten måste värnas. Om vi börjar tumma på grundläggande principer om t.ex. non-refoulement riskerar vi ett sluttande plan där det okränkbara människovärdet inte längre kan upprätthållas. Miljöpartiet står upp för en human och rättssäker migrationspolitik. Det är och ska vara en mänsklig rättighet att söka skydd och få sin asylansökan individuellt prövad. Asylrätten ska värnas i Sverige, EU och i resten av världen. Alla EU:s medlemsstater har ett ansvar att upprätthålla asylrätten – inget medlemsland ska kunna köpa sig fri från ansvar i den gemensamma migrationspolitiken. Människor som kommer till Sverige ska mötas av öppenhet och inkludering för att snabbt bli en del av samhället. I en tid där människor som flyr allt mer skuldbeläggs för olika samhällsproblem såväl i Sverige som i andra länder står vi upp för människovärdet.
3. Ska asylsökande ha rätt till juridiskt biträde som stöd under asylutredningen?
Ja. Asylsökandes rätt till juridiskt biträde under asylprocessen måste värnas, det är otroligt viktigt för att säkerställa rättssäkerheten i mottagandet av asylsökande och att alla som söker asyl i Sverige får det stöd och den information de har rätt till. Annars finns en risk att skyddsskäl inte kommer fram och att människor utvisas till förföljelse. Miljöpartiet vill ge juridiska biträden i asylärenden bättre förutsättningar att utföra sitt uppdrag på ett rättssäkert och professionellt sätt. Miljöpartiet vill ge kunskapshöjande insatser för rättsliga biträden och bättre förutsättningar att avsätta tillräckligt med tid till sina ärenden – detta gäller inte minst asylärenden som involverar barn.
4. Ska Sverige enligt återvändandeförordningen tillåta återvändandecenter utanför EU?
Nej. Miljöpartiet har konsekvent motsatt sig externaliseringstrenden i EU:s migrationspolitik, det vill säga den politiska utveckling som leder till att en allt större del av migrationshanteringen förflyttas till länder utanför EU. I EU-valrörelsen 2024 var vi tydliga i vårt motstånd mot så kallade ”återvändande-hubbar” i tredjeland. Återvändandecenter utanför EU är ett helt verklighetsfrånvänt förslag som skulle bli extremt kostsamt, dels i rena kronor, men också i mänskligt lidande.
5. Är Sveriges asylprocess tillräckligt rättssäker idag?
Nej. Miljöpartiet vill stärka rättssäkerheten i asylprocessen. Sverige har flera gånger fällts för brott mot FN:s tortyrkonvention. Nu senast fälldes Sverige för ytterligare en felaktig utvisning just till Afghanistan. Vi vet att dagens mottagningssystem präglas av flera utmaningar och brister i asylprövningen har uppmärksammats flera gånger, bland annat av JO, RFSL, UNHCR och FN:s kommitté för mänskliga rättigheter. Hbtqi-personer, konvertiter, barn och personer med funktionsnedsättningar löper särskilt stor risk att drabbas av rättsosäkerhet. Alla som söker asyl i Sverige ska kunna lita på att deras individuella skyddsskäl prövas rättssäkert och i enlighet med gällande rätt.
6. Ska Utlänningslagen trumfa Lag 2018:1197 (Barnkonventionen)?
Nej. Miljöpartiet var drivande i att göra Barnkonventionen till lag, det var ett stort och viktigt steg i att stärka barns rättigheter i Sverige. Vi kan dessvärre konstatera att införandet inte har fått effekt i den utsträckning som vi avsåg. I allt för många situationer, inte minst i migrationsärenden, får barns rättigheter ofta stå tillbaka. Miljöpartiet vill göra mer för att säkerställa att barnkonventionen får fullt genomslag.
7. Ska det vara möjligt för ett barn att klaga till barnrättskommittén i FN om den upplever att dennes rättigheter har kränkts i Sverige?
Ja. Idag saknas en instans där barn kan vända sig och föra fram sina individuella klagomål, därför vill Miljöpartiet att Sverige ratificerar tredje tilläggsprotokollet till Barnkonventionen om klagomål för barn. Miljöpartiet påtalade behovet av att ratificera det tredje tilläggsprotokollet i Barnkonventionen i en motion till riksdagen 2018 och står bakom förslaget till ratificering i utredningen SOU 2023:40.
8. Hur ser ni på Sveriges roll i att arbeta fredsskapande, demokratistärkande och förebyggande gällande klimatförändringar, för att minska antalet människor på flykt?
Aldrig förr har så många människor varit på flykt i världen som nu. Miljöpartiet vill återställa biståndet till minst 1 % av BNI och stärka fredspolitiken. Vi vet att krig, katastrofer och klimatförändringar driver på denna utveckling. För Miljöpartiet är det självklart att de rika länderna måste ta ett särskilt ansvar för att hjälpa de människor som tvingas fly på grund av klimatförändringar. Miljöpartiet driver på för ett omfattande och stabilt globalt samarbete för att stärka flyktingars rättigheter och möjligheter att söka och få skydd.
9. Vilka satsningar är, enligt er, mest betydande för integrationen?
Enligt Miljöpartiet är det mest betydande: en migrationspolitik som fokuserar på integration från dag ett, att människor känner trygghet i att de kan rota sig i Sverige och att staten tar ansvar för att bryta segregationen. Den som kommer till Sverige ska tidigt få möjlighet att komma in i samhället, med arbete, utbildning och språk och få tryggheten av ett permanent uppehållstillstånd från första beslutet. Familjer ska kunna återförenas snabbt. Nyanlända ska inte hänvisas till redan socioekonomiskt utsatta områden där segregationen riskerar att fördjupas.
10. EU:s handlingsplan på området antirasism berör inte migration eller migrationslagstiftning. Vad tänker ni om det?
Miljöpartiet anser generellt att den antirasistiska strategin är otillräcklig i många avseenden, inte minst vad gäller den generella ambitionsnivån. Vi anser att strategin inte tillräckligt belyser kopplingen mellan rasism och en allt hårdare inställning till invandring, som får stor påverkan på migrationspolitiken. Dessa risker behöver bemötas med konkreta och robusta åtgärder som tyvärr lyser med sin frånvaro i strategin.
FARR:s samlade analys
Miljöpartiet förespråkar en rättssäker asylprocess och har den senaste mandatperioden röstat och drivit politik utefter detta. Av de lagförslag vi granskat som försvagar asylrätten röstade MP emot samtliga. Partiet har till exempel röstat:
- Mot utmönstrandet av PUT. MP är därmed ett av två partier som följer vad forskningen säger om PUT som en av de viktigaste faktorerna för trygghet och god inkludering i samhället.
- För rätten till juridiskt biträde som stöd under asylutredningen.
- Mot begränsning av humanitära skäl.
- Mot vandelskrav.
- Mot angiveri.
Partiet är ett av få som påpekar kopplingen mellan en alltmer negativ syn på invandring och rasism, samt kopplingen mellan klimatkrisen och flykt. Miljöpartiet vill bland annat se:
- Återinförande av särskilt ömmande omständigheter.
- PUT som norm vid första beslut.
- Att klagomål till FN:s barnrättskommitté möjliggörs.
På ett bredare plan vill MP främja integration och inkludering genom att fokusera på trygghet från dag ett, att nyanlända inte ska placeras i redan socioekonomiskt eftersatta områden och att staten ska ta ansvar för ett fungerande mottagande. Det hade dock varit önskvärt med fler konkreta lagförslag på det här området. Hur Miljöpartiet står sig i en förhandling med Socialdemokraterna efter ett eventuellt maktskifte återstår att se – vi får hoppas på mindre tårar och mer sammanhållning.