Lag & Praxis
Här följer en sammanställning av aktuella lagändringar och vägledande domar på asylområdet. För referat och analyser står Sanna Vestin och Michael Williams, sakkunniga i FARR sedan många år.
Beslutade lagändringar
1 juni: Nya regler för arbetskraftsinvandring trädde i kraft
Från 1 juni 2026 skärptes lönekravet för att få arbetstillstånd för tredjelandsmedborgare. För att få tillstånd krävs nu en avtalad lön om minst 90 procent av medianlönen i Sverige (34 470 kr 2026). Om anställningen gäller kortare tid än ett år krävs dessutom heltäckande sjukförsäkring. Det har också blivit lättare att avslå en ansökan om arbetsgivaren tidigare har dömts för olagligt utnyttjande av arbetskraft.
En vecka innan reglerna trädde i kraft publicerade regeringen en lista över 27 yrken, de flesta inom vård och teknik, där det ska räcka med 75 % av medianlönen (28 725 kr). Nyutexaminerade inom vissa examinationsyrken undantas också. Flera yrken inom bygg-, transport- och restaurangsektorerna är inte undantagna trots stort behovet av arbetskraft. Personliga assistenter och bärplockare i skog kan över huvud taget inte få arbetstillstånd längre.
Riksdagsbeslut 23 mars
1 juni: Brottsutvisade som inte kan verkställas ska bo på återvändandecenter
Riksdagsbeslutet 22 april
6 juni: Nya villkor för att bli medborgare
Riksdagsbeslutet 29 april, se även Migrationsverket 6 maj
Längre boendetid (hemvist)
- Huvudregel: du måste som regel ha bott i Sverige i minst 8 år (tidigare 5 år).
- För flyktingar gäller nu 7 år, och för den som är gift eller sambo med en svensk medborgare gäller 7 år (tidigare 3 år).
- Undantaget på 2 år ligger kvar för nordiska medborgare.
Försörjningskrav
- Du måste ha en varaktig inkomst från arbete eller eget företag (ej subventionerat).
- Inkomsten ska motsvara minst tre inkomstbasbelopp per år (vilket är ungefär 20 000 kronor per månad före skatt 2026).
- Du får inte ha haft försörjningsstöd i mer än totalt sex månader under de senaste tre åren.
Språk- och samhällskrav
- Obligatoriska kunskaper i det svenska språket och om det svenska samhället gäller för personer mellan 16 och 66 år.
- Kunskaperna kan visas genom godkända betyg från grundskola, gymnasium, SFI (kurs D), komvux eller folkhögskola.
- Om du saknar betyg finns möjlighet att skriva ett särskilt medborgarskapsprov som hanteras av Universitets- och högskolerådet (UHR).
Skötsamt levnadssätt
- Skärpta krav på ett hederligt levnadssätt i och utanför Sverige.
- Längre karenstider gäller om du har begått brott innan en ansökan kan godkännas.
11 juni: Hårdare regler för studenter, lättnader för doktorander och forskare
Riksdagsbeslutet 29 april, se även Migrationsverket 25 maj
12 juni och 12 juli: EU:s migrationspakt och anpassningar i utlänningslagen införs
Riksdagsbesluten 9 juni. Hit hör inskränkning av off biträde, utfasning av PUT
1 juli: Förbud mot kusinäktenskap
Riksdagsbeslutet 26 maj
13 juli: Bristande vandel kan hindra uppehållstillstånd - och leda till utvisning
Riksdagsbeslutet 15 juni
13 juli: Nya kontrollmöjligheter ska öka återvändandet - angiveri och mer
Riksdagsbesluten 15 juni
21 juli: Skärpta regler om uppsikt och förvar - regler om barn i förvar lämnas vilande
Riksdagsbeslutet 15 juni
1 september: Fler brott ska leda till utvisning
Riksdagsbeslutet 16 juni
1 oktober: Den nya mottagandelagen träder i kraft för asylsökande och utvisade
Riksdagsbeslutet 3 juni
1 oktober: Vissa tonåringar får söka nytt uppehållstillstånd inifrån Sverige
Lagrådsremiss Besluten fattades i samband med övriga beslut om anhöriga, se nedan.
1 oktober: Väntetid, högre försörjningskrav och fler begränsningar för anhöriga
Riksdagen har nu fattat beslut om de omdiskuterade nya hindren för familjeåterförening. Det blir bland annat ett höjt försörjningskrav från 100 till 130 procent av normalbeloppet. Detta ska uppnås även vid förlängning och avser hela familjen, vilket medför att kravet höjs om ett barn tillkommer.
En annan nyhet är att ansökan om återförening inte får inledas förrän två år efter att anknytningspersonen fått uppehållstillstånd - om detta är tidsbegränsat utan flyktingstatus.
Utredningens förslag om att arbetskraftsinvandrares barn skulle räknas som vuxna från 18 år, istället för 21 som hittills, har dock inte tagits med. Tvärtom föreslås gränsen höjas till 21 även för barn i andra kategorier.
DNA-prov ska användas för släktskap och föräldrar ska kunna visa att de är vårdnadshavare till barn som inte är gemensamma.
Förslaget innehåller fler begränsningar och många av reglerna är olika för olika kategorier. Hela oppositionen hade enats om motförslag på flera punkter men lyckades inte uppnå majoritet.
13 augusti Riksdagsbesluten
1 december: "Främjande av oriktig folkbokföring" blir ett nytt brott
17 juni Riksdagsbeslutet
1 januari 2027: Nytt system för utplacering av nyanlända med uppehållstillstånd
15 juni Riksdagsbeslutet
1 januari 2027: Grundlagsändringar, bl.a. möjlighet dra in medborgarskap
20 maj Första riksdagsbeslutet (andra ska tas efter valet)
1 januari 2027: Invandrare ska kvalificera sig upp till fem år för socialförsäkringar
20 maj Riksdagsbeslutet
1 januari 2027: Sänkt socialnorm för stora familjer, förbud mot stöd till papperslösa
26 maj Riksdagsbeslutet
2 januari 2027: Asylsökande och papperslösa ska betala mer för tandvård
Reglerna om tandvård för asylsökande och papperslösa (personer med lagakraftvunna utvisningsbeslut) har ändrats genom riksdagsbeslut den 13 augusti 2026. Ändringarna innebär att asylsökande visserligen ska få tandvård för 50 kr som tidigare men utöver detta ska de som har någon inkomst betala en avgift till Migrationsverket. Papperslösa ska kunna få tandvård om de betalar fullt pris, osubventionerat. Kommunerna ska få möjlighet att ge ekonomiskt stöd just för detta.
Huvudregeln, som införs i socialtjänstlagen i samband med lagändringarna om bidragstak, är annars att kommunerna är förbjudna att ge något annat ekonomiskt stöd än nödbistånd till papperslösa. Tandvård blir alltså ett undantag. Lagändringarna träder i kraft 2 januari 2027. Bland remissinstanserna fanns ett kompakt motstånd mot den nya ordningen, inte minst för att den anses otymplig och arbetskrävande.
13 augusti Riksdagsbeslutet
1 mars 2027: Ökade möjligheter att utvisa personer som bedöms som säkerhetshot
17 juni Riksdagsbeslutet
Läs mer om lagändringar och utredningar efter Tidöavtalet på Tidösidan
Migrationsverket
Rättsliga ställningstaganden
Tolkning av MIG 2016:5 avseende tidpunkt för ansökan om permanent uppehållstillstånd
11 juni RK/001/2021 (version 2.0)
Återkallelse av tidsbegränsat uppehållstillstånd som beviljats med stöd av 21 kap. utlänningslagen
11 juni RS/001/2026
"Säkert land" måste vara säkert för alla grupper på hela territoriet
Migrationsverket har uppdaterat sitt rättsliga ställningstagande om "avvisning med omedelbar verkställighet till hemlandet inklusive säkra ursprungsländer". Uppdateringen utgörs bara av ett tillägg som refererar till ett mål i EU-domstolen. Avgörandet innebär att ett tredjeland inte kan definieras som ett säkert ursprungsland om det finns grupper i befolkningen för vilka landet inte är säkert. Landet ska vara allmänt säkert för hela befolkningen och inte bara för delar av befolkningen. Redan av den förra versionen av Migrationsverkets ställningstagande framgick att kriterierna för att ett tredjeland ska definieras som säkert måste vara uppfyllda på hela landets territorium, inte bara en del av landet.
12 juni RS/071/2021 (version 4.0)
Rättsligt ställningstagande. Åldersbedömning enligt asylprocedurförordningen
12 juni RS/003/2026
Rättsligt ställningstagande. Sökningar i misstanke- och belastningsregister (version 2.0)
12 juni RS/003/2025 v2
Rättsligt ställningstagande. Tillämpning av artikel 3 i Europakonventionen då sjukdom åberopas
12 juni RS/008/2020 (version 4.0)
Rättsligt ställningstagande. Migrationsrättsliga konsekvenserna av Sveriges erkännande av Palestina
12 juni RS/014/2021 (version 2.0)
Säkerhetsavdelningar i förvaret ny möjlighet istället för häkte eller fängelse
Migrationsverket har publicerat ett nytt rättsligt ställningstagande om när en förvarstagen ska placeras på förvarets säkerhetsavdelning. Säkerhetsavdelningar infördes genom en ny reglering som trädde i kraft den 21 juli 2026. Avsikten är att extern placering bara ska användas i undantagsfall, då förvaret faktiskt inte kan upprätthålla säkerheten med egna resurser.
Men även placering på förvarets egen säkerhetsavdelning ska föregås av en dokumenterad och proportionerlig riskbedömning. Migrationsverket får inte utsätta en förvarstagen för mer ingripande övervakning eller kontroll än vad som är nödvändigt för att ordning eller säkerhet ska kunna upprätthållas. Avskiljning inom en vanlig avdelning är fortfarande en möjlighet som kan användas till exempel för en utagerande person om behovet verkar vara tillfälligt.
21 juli RS/004/2026
Landrapporter
Nedslående rapport om situationen i Gaza
Migrationsverket har publicerat en rapport om situationen i Gaza under den utlysta vapenvilan. Rapporten fokuserar främst på den prekära humanitära situationen. Det råder fortfarande stor brist på förnödenheter samtidigt som vanliga försörjningsmöjligheter är sönderslagna.
De flesta skolor och sjukhus är demolerade. Israel besätter mer än hälften av Gaza, utanför "den gula linjen", samtidigt som anfall innanför linjen fortfarande sker med många döda och skadade som följd, även bland kvinnor och barn. Endast en mindre del av de humanitära evakueringar som planerats har kunnat genomföras. Hamas har kontroll och har genomfört avrättningar, men det finns även rivaliserande grupper.
16 mars Lifos dokument nr 49868
Landrapport om nordöstra Syrien
24 april Lifos dokument nr 50009
Landrapport om säkerhetssituationen i Kongo
23 juni Lifos dokument nr 50122
Sök Migrationsverkets landrapporter och rättsliga ställningstaganden i Lifos: https://lifos.migrationsverket.se
Regeringen
Miljonstöd till organisation för återvändande till Afghanistan
Regeringen beslutade i september 2025 om finansiering med 3,6 miljoner kronor till organisationen Seefar som verkar för att uppmuntra frivilligt återvändande från Sverige till Afghanistan. I februari 2026 beslutade regeringen om ytterligare drygt 6 miljoner till projektet. Organisationens ambition är att vända sig med individanpassad rådgivning och psykosocialt stöd till personer som fått avslag eller nyligen har återvänt. Uppsökande verksamhet finns i Sverige medan rådgivarna sitter i Kabul.
Projektet har kontaktat organisationer i flyktingrörelsen, även FARR, för att få kontakt med utvisade personer. Men det tycks inte ha haft någon framgång. Under sommaren uppmärksammades projektet i samband med att den svenska regeringen gick i spetsen för ett nytt samarbete med talibanregimen i syfte att fler utvisade afghaner ska släppas in i Afghanistan.
10 september 2025 Pressmeddelande
16 februari 2026 Pressmeddelande
Migrationsverket ska samarbeta med Syrien
2 maj Pressmeddelande
Fortsatt stöd till Somalia
2 juli Pressmeddelande
Migrationsöverdomstolen
Ingen tidsgräns för att ställas under uppsikt
5 mars UM 9775-25 (MIG 2026:3)
Styrkt identitet är inte ett krav för att bli varaktigt bosatt
Det gäller inte något krav på styrkt identitet för att kunna beviljas ställning som varaktigt bosatt, enligt en dom från Migrationsöverdomstolen den 18 mars 2026. Migrationsverket har publicerat en kommentar som bekräftar och förklarar domen. Även om identiteten inte behöver vara styrkt kan det behövas giltigt pass, om personen inte tillhör någon av de kategorier som är undantagna från passkravet enligt utlänningsförordningen. Personer som fått uppehållstillstånd som flyktingar eller av ömmande omständigheter behöver till exempel inte ha pass. Den som har verkställighetshinder kan slippa passkravet om det är omöjligt att skaffa pass.
18 mars UM 3115-24 (MIG 2026:4)
Migrationsverkets kommentar RK/002/2026
Uppehållstillstånd får förlängas trots lucka i tid som varaktigt bosatt i annat EU-land
En person med status som varaktigt bosatt i annat EU-land kan bli varaktigt bosatt i Sverige samtidigt som hen ansöker om förlängning av sin status i det andra EU-land, även om uppehållstillståndet där har löpt ut.
31 mars UM 2042-25 (MIG 2026:5)
Migrationsverkets kommentar RK/003/2026, gäller avgränsning mot MIG 2024:4 som fortfarande gäller för vissa kategorier.
Kvotflykting som inte fått asylansökan prövad i Sverige fick rätt till ny prövning
Målet gällde en person som kommit till Sverige som kvotflykting. Han hade fått flyktingstatus i samma beslut som uppehållstillstånd beviljades, innan han reste in i Sverige. Under vistelsen i Sverige begick han brott som ledde till utvisning. När han ansökte om ny prövning fick han avslag med motiveringen att asylskälen redan var prövad. Migrationsdomstolen upphävde beslutet med motivering att mannen faktiskt inte fått någon prövning i Sverige. Migrationsöverdomstolen gjorde samma tolkning och påpekade lagens ordalydelse att ”en sådan ansökan inte tidigare under utlänningens vistelse i Sverige har prövats”.
1 april UM 13548-25 (MIG 2026:6)
Krav för PUT: Arbetsförmåga avser arbete på den öppna marknaden
En kvinna med intellektuell funktionsnedsättning ansökte om permanent uppehållstillstånd. Hon kunde dock inte uppnå försörjningskravet på grund av sin funktionsnedsättning. Migrationsverket avslog med motivering att undantaget är avsett för den som under lång tid ansträngt sig att uppnå försörjningskravet. Migrationsverket påpekade också att kvinnan hade aktivitetsersättning som är avsedd att aktivera personen.
Saken har nu nått Migrationsöverdomstolen som konstaterar att det inte finns något krav på långvariga försök att uppnå försörjning om det från början står klart att det finns ett bestående hinder. Arbetsförmåga som ska beaktas är sådan förmåga som skulle kunna leda till arbete på den öppna arbetsmarknaden. Kvinnan har inte möjlighet att uppnå detta och ska därför beviljas permanent uppehållstillstånd genom undantag från försörjningskravet.
8 juni UM 3040-25 (MIG 2026:7)
Beslut om uppehållsrätt efter slutligt avslag ska fattas av Migrationsverket
Migrationsöverdomstolen har tidigare (MIG 2024:7) slagit fast att avslag i fråga om härledd uppehållsrätt enligt EU:s funktionsfördrag får överklagas även om det kommer upp i verkställighetsstadiet, till skillnad från vad som gäller för andra verkställighetshinder enligt Utlänningslagens paragraf 12:18. Detta utnyttjades i ett ärende som gällde en förälder och andra familjemedlemmar till ett barn som är svensk medborgare. Domstolen slog fast att familjen har uppehållsrätt. Det är dock bara Migrationsverket som har rätt att utfärda uppehållstillstånd eller inhibition på grund av verkställighetshinder enligt 12:18. Migrationsdomstolen hade ändå beslutat om inhibition och hänvisat till förvaltningslagen. Migrationsöverdomstolen slår fast att ärendet istället ska återföras till Migrationsverket för beslut om uppehållstillstånd. Domstolens beslut om inhibition kan bara gälla så länge domstolen behandlar ärendet.
23 juni UM 5757-25 (MIG 2026:8)
Europadomstolen för mänskliga rättigheter
Europadomstolen riktar allvarlig kritik mot svenska myndigheters prövning
Europadomstolen meddelade den 26 mars 2026 att Sverige skulle bryta mot Europakonventionen om en afghansk man utvisas till sitt hemland (D.M. v. Sweden). En enhällig domstol ansåg att mannen riskerar att utsättas för behandling i strid med artikel 3 i Europakonventionen – en artikel som förbjuder tortyr och omänsklig behandling.
Ärendet rör en man från Mazar-e Sharif som vistats i Sverige sedan han sökte asyl i Sverige år 2015. Mannen har fört fram flera skäl till att han behöver skydd. Skälen är dels det allmänna säkerhetsläget i Afghanistan, dels mer individuella skäl som mannens etnicitet som hazar, att han konverterat till kristendomen och att han ”västerniserats” efter den långa tiden i Sverige.
Efter att hans ansökan avslagits av svenska myndigheter flera gånger vände han sig till Europadomstolen, som nu ger honom rätt. I domen riktar Europadomstolen allvarlig kritik mot de svenska myndigheternas prövning av mannens skyddsskäl.
Källa Asylrättscentrum https://hudoc.echr.coe.int/eng#{%22itemid%22:[%22001-249223%22
Kommunicerade mål
Europadomstolen har publicerat de kommunicerade målen S.H. mot Sverige (ansökan nr 38099/25) och A.G. mot Sverige (ansökan nr 38572/25), som rör utvisning av afghanska medborgare från Sverige efter att deras asylansökningar avslagits. Båda sökandena gör gällande att deras utvisning till Afghanistan skulle utsätta dem för en verklig risk för behandling som strider mot artiklarna 2 och 3 i Europakonventionen, med hänvisning till faktorer såsom etnicitet, religiösa och politiska övertygelser samt västernisering. I målet S.H. mot Sverige åberopar sökanden dessutom artikel 14 och hävdar att hans funktionsnedsättning inte beaktades på rätt sätt under asylprocessen.
FN:s kommitté för mänskliga rättigheter
Sveriges utvisning av svårt sjuk man till Albanien bröt mot FN-konvention
7 maj (publiceringsdatum) Utlåtandet från CCPR
EU-domstolen
EU-domstolen preciserar begreppet ”välgrundad fruktan för förföljelse”
Avgörande i mål C-440/25
EU-domstolen preciserar att begreppet ”välgrundad fruktan för förföljelse” innebär att det finns en rimlig grad av sannolikhet för att sökanden drabbas av förföljelse vid ett återvändande. Bedömningen måste vara individuell och objektiv, baserad på personliga omständigheter och förhållanden i ursprungslandet. Domen bekräftar också domstolarnas rätt att på ett bindande sätt pröva sökandens behov av internationellt skydd.
Källa Asylrättscentrum EUR-Lex Portal on Case C-440/25. [1, 2, 3]
En plats vid gränsen behöver inte vara en plats vid gränsen (med mera)
C-50/24–C-56/24
16 april Domen
EUAA -Europeiska unionens asylbyrå
Fortsatt behov av internationellt skydd för asylsökande från Afghanistan
Obs framtaget under nya skyddsgrundsdirektivet